Ketonfield

Ja, idag är det alltså dag fyra på startkuren, och det sägs att man då ska ha hamnat i ketos, ett milt fettförbränningstillstånd. Det vill säga om man har skött sig bra och inte fuskat. Och väl i ketos ska alltså välmåendet öka igen och energin komma tillbaka. Dessvärre ska visst diverse mystiska odörer kunna uppstå också, inte minst via andedräkten. Fuskat har jag i alla fall sannerligen inte. Jag har minsann hållit mig till mina tre påsar soppa/shakes och en massa liter vatten, så som rekommenderats. Men är jag då i ketos? Jag är lite tveksam, faktiskt…

Kanske sitter jag kvar här i tågvagnen ”skärselden”, för inte har dagen varit så där vidare värst mycket bättre än gårdagen. Vaknade med lätt huvudvärk och har varit rätt hungrig även idag. Och ingen verkar klaga på hur jag luktar heller. Vem trodde väl att man skulle känna lätt besvikelse på grund av en sådan sak? Nej, kanske missade jag avstigningen på perrongen i Ketonfield. Kanske var den inte nog handikappvänlig, och jag får vänta tills vi når Ketonhill? Eller så är jag bara en sådan där vilsen turist här i Cambridge, att jag inte riktigt har fattat var jag är ännu…? Jag är nog faktiskt inte riktigt lika hungrig som igår, trots den sena timmen och inget matintag sedan 17.30-tiden. Mat och mat, förresten. Soppintag.

Jag får nog sova på saken och se om jag luktar lite sämre i morgon kanske. Ja, så får det bli.

Godnatt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s